Den här bloggen är som ett försummat och smutsigt litet barn som gråter efter uppmärksamhet i ett hörn. Det är tragiskt som fan, jovisst, men har mamman bättre saker för sig (som öl, jobb, socialisering, tv-tittning etc) så måste ju det gå före det lilla livet. Eller?
Fy på sig, jag ska införa skärpning (slärpning?) på schemat.
De egentliga anledningarna till att jag inte bloggat är främst två.
1. JOBB. När jag inte jobbar skansen jobbar jag festivalen. Och när jag väl var ledig så jobbade jag på jazzfestivalen som volontär.
2. VIRUS. Min dator har horat runt igen och dragit på sig virus av olika slag. Det är skitjobbigt, pop up´s spontana avstägningar av program smutsar ner min vardag. Ingen behändig
datasupport har jag heller, sedan pontus & mr tadjik lämnade huset, god damn it!
Just nu verkar datorn samarbeta i alla fall, så här kommer lite kort uppdatering!
Så, SKANSEN. Den överlägset vanligaste frågan man får i Delsbogården lyder "Varför är sängarna så korta?". Det korrekta svaret lyder enligt följande: "Well actually, Svenska folkets sovvanor har förändrats en hel del under e senaste 150 åren. På 1850-talet använde man sig av stora kuddar som man hade bakom ryggen när man sov, vilket gjorde att man snarare halvsatt än låg ner i sängen. Följdaktligen behövde inte sängarna vara så långa. De vi har i huset är mellan 165 cm och 184 cm långa. Sängarnas längd beror inte på att Svenskar förr var extremt korta. Det finns statestik som visar på att medelängden för 150 år sedan var ca 10 cm kortare än dagens, men det fanns naturligtvis fortfarande långa personer (visar med handen) och korta personer (visar med handen och skrattar lätt kluckande)...
Ibland vill man dö när man besvarar denna fråga, för kanske 14 gången under samma dag. Oftast på engelska, men ibland även på svenska. Det är roande att fundera över alternativa svar.
- Varför är sängarna så korta? Svar: Alla var dvärgar. It´s a house for midgets.
-Varför är sängarna så korta? Svar: Din mamma! Och så vidare...
SÅ, i övrigt då... STOCKHOLM JAZZ, som jag jobbade på i torsdags och fredags var riktigt trevligt. Jag jobbade under Mats sm jag även jobbar med på Kulturfestivaen. Fick vara security och vakta backstageområdet mm. Soft stämning & några riktigt roliga människor bland de andra volontärerna. Efter fredagens pass blev det lite efterfest på fasching. Skönt ställe, men jag var galet trött, så jag tror jag ska ge det en ny chans en annan gång.
Fick fribiljetter när jag jobbade, så jag bjöd Minna & Jouni på fredagen och sedan min kusin fredrik på lördagen. Tror det var uppskattat. Själv såg jag lite randy crawford, lite laleh och lite ziggy marley. Trevligt!
Lördag jobbade jag på skansen. När jag slutade mötte jag upp med sanna och vi drog till MIRA & ANTONIOs fest på Lidingö. Antonio fyllde år, tjoho! Otroligt bra med fest efter hård vecka. Skulle upp och jobba så jag tog det relativt lugnt, men lyckades ändå göra slut på det mesta av bålen. Det sjukaste på festen var en liten brud ute vid grillen, som vi stötte på när vi skulle grilla majskolvar. Hon började snacka en massa blaj med bebisröst på engelska. "Oh it´s a hotdog, no its a cooorndog. A puppy, a cornpuppy. It´s a girlie puppy, a girliedog!" osv. Sanna och jag lyssnade, gapade, hatade och skrattade som fan efteråt. Förstod aldrig vem bruden var, men skumt och töntigt som fan var det. Haha...
Har även mycket skoj att berätta om min kära granne "little miss TADJIK" men det sparar jag till ett nytt inlägg.
puss
No comments:
Post a Comment